sunar

I helgen var vi ute på stan och slog på stort för att fira våra 20 åringar! Först blev det middag på Jamie's italian i covent garden innan vi drog oss till bröderna Olssons för ett par bärka. Efter det drog vi till cargo i shoreditch. Lite liknande sommar i Stockholm (<3) inte för att någon av oss hyser speciell förkärlek till sådana ställen liksom... Fick en hel del av det goda så att säga. Så när Elvira och supperfulla fyllo Sanna ska ta sig till nattbuss nummer ett behöver dom för att komma dig korsa en gata. Herregud, tänker ni nu. Hur klarar man av nått sånt omöjligt? Jo ni, det var inte helt utan krigsskador. För när Superfulla fyllo Sanna nästan tagit sig över och klarat det omöjliga tar hon ut vinsten i förskott. Alldeles för säker på sitt åstadkommande, så snubblar hon pladask precis innan målsnöret. När hon hade målet inom räckhåll. Så ja. Lång historia kort. Jag skulle gå över en gata, typ den mest befolkade gatan i hela jävla London (okej nej). Men helt plötsligt så la sig en trottoarkant framför mina fötter och fällde mig. Resultatet av denna ekvation. Förudmjukelse. Helt klart. Sår, blåmärken och trasiga jeans, check. Det roliga är, för det fösta att jag ramlade men för det andra att de inte ens inföll (haha, föll) sig för mig att ta emot mig med händerna? Jag menar set är ju mycket smidigare att låta tyngdkraften göra sitt utan att kämpa emot, eller visa minsta försök till motstånd? Så man kan säga att jag tog emot mig med hakan. Aa, en faceplant helt enkelt. Har för fan inte ramlat och skrapat upp knäjäveln sen jag var tio? Nu är jag praktiskt taget tjugo? Känner mig minst sagt mogen för min ålder. Aja nog om detta missöde. 

Imorgon, eller ja, idag nu då, är min absolut sista arbetsdag i england någonsin och det känns helt jävla underbart. Jag ska sansa i loungen imorgon, spotta i varenda drink jag serverar, kissa i alla mötesrum och sedan avsluta med att bajsa i våra hamburgare. GULD. Sen ska jag bränna min general maneger i vårt vidriga dj-bås samtidigt som jag lirar lite äcklig loungemusik, till detta har jag hyrt in lite burlesque dansare som bakgrunds-strippar. Så avslutar jag hela showen med att spränga av bomberna jag strategiskt placerat i deras små tutt-tofsar. Jajjemän, detta mina vänner är min plan. Nej nu måste jag och min psykotiska hjärna då oss lite sömn. Hörs. Puss!