Boom clap, the sound of my heart

I'm alive! Det trodde ni inte va? Nej, inte jag heller. Men nu kände jag mig redo för min första update sen londonlivet. Nu är jag som ni vet tillbaka på svensk mark och det känns obeskrivligt bra. Men nästa läskigt hur normalt det känns att vara tillbaka. Känns lite som att hela London grejen aldrig hände. Livet va. Knepigt det där. 

Va har jag då spenderat min tid med sen jag flyttade hem? Jo, hängt en massor med mina efterlängtade vänner. Strosat på stan, druckit öl, i vissa fall för mycket öl. Hängt på Ekerö, jobbat, gått på bio två gånger (c00l), firat midsommar, svettats, frusit osv. Men jag får ju inte glömma att jag och Ellinor hade världens bästa 20 årsfest. Hade verkligen så sjukt bra kväll med massor av fina, underbara och roliga vänner. Så grymt glad för den kvällen. Ja, on that note, så har jag ju faktiskt fyllt 20! Ayayay, dios mios. Så jag har självfallet spenderat en del tid på Systembolaget, nu när jag efter all denna tid avundats dom som varit värdiga inträde till världens bästa affär. Nu är jag äntligen en av dom. Bäm bitchis. 

I nuläget spenderas dock mesta dels av min dyrbara tid på jobbet med en jävla massa jobbiga rea-kunder. På fullaste allvar så måste nog dessa rea-gamar vara en egen art. Jag misstänker att alla rea-kåta peps lider av någon mental störning. I vilken grad denna sträcker sig är lite varierande beroende på individ. Men jaja. Bara le och se glad ut. Nu har jag betat av fem dagas arbetande och har nu tre to go. Men imorgon har jag en ledig dag så då har jag planerat att sova tills jag dör. Det är planen. 

Ikväll lider jag dock av "ensamhemma-deprimerad-tjock- och ingavännersyndromet". Livet. Men det är nog bara en fas. En fas som ofta tränger sig på, kvällar som denna. Så lite sömn på det här så ska det nog bli andra bullar. Hamnar alltid i sånna här "shit vad ska jag göra med mitt liv" kriser så här på småtimmarna. Speciellt när jag suktar efter socialt umgänge efter fem dagar tillsammans med efterblivna reafittor. Nej ni, deprimerad är bara förnamnet på det känslosvall som nu infinner sig i mitt psyke. Men det är nog en rätt botbar depression skulle jag tro, lite sömnterapi skulle jag tro. Så jag överlever nog. Jaja, nu ska jag avrunda min martyrnovell. Puss och godnatt. 



Dag 225

Hej. Nu är dagen jag aldrig trodde skulle komma här. Idag tar vi vårt pick och pack och lämnar england för gott. Blir rätt nostalgisk dagar som denna. Herregud vad mycket som har hänt under mina nästan åtta månader här i London. Det har vart jobbigt, läskigt, spännande, slitsamt men framförallt så jävla roligt. Ångrar inte en sekund att jag tog chansen och flyttade. Trodde verkligen inte att det skulle bli vad det blev, min bild från hur allt varit så helt annorlunda ut för 225 dagar sen när jag, lina och Ylva stod på Arlanda med packning på sammanlagt 120 kg. Det enda jag visste då var hur mycket pengar jag hade på fickan. Och idag sitter jag här med facit i hand och får nästan lite ont i magen när jag tänker på att idag är sista dagen här. Samtidigt som jag vet att jag inte vill något hellre än att få komma hem. Men jag kan nog med hundraprocentig säkerhet säga att det finns många saker jag kommer sakna med London. Som att få bo med min bästa kompis i hela världen, parkhäng med världens finaste vänner, pubhäng, alla hundratals fika på prettan och starran. Aa, jag kommer sakna allt tror jag. Men nu vill jag hem, tillbaka till Stockholm, underbara vackra Stockholm. Tack för mig och tack London. 

















Två dagar kvar

Tjaba, vaknade för inte så längesen. Pigg som vanligt. Nu är det endast två dagar kvar tills jag och sambon lämnar detta land. Jävlar vad skönt det ska bli. Hem igen till underbara bästa Stockholm. 

Igår hängdes det med fru Felicia och farbror Adde på stan. Först en fika armen sväng förbi Victoria secret. Till min besvikelse (lycka) stängde dom efter cirka tjugofem minuter i parfymen och tandtrådstrosornas himmelrike. Tur var väl det luften där inne är så berikad av olika typer bodysplash att ens insidor ruttnar. Okej nej, men shopping är en syssla jag helst slipper. Efter det blev det ett sista pubhäng innan vi sa farväl för en månads tid.. Kommer kännas konstigt att inte ses nu när dessa människor är dom enda jag inte behövt säga hejdå till här borta. Men det går nog fort! Idag ska vi städa och packa, och nu måste jag kissa. Tja. 




Slutet är nära

Hallå i internethålet. Var ett tag sedan sist. När ska jag förstå att min bloggkarriär aldrig kommer sätta fart när jag är en sådan omotiverad bloggare. Fy skäms på mig. Iaf. Denna månade har sprungit iväg så här med facit i hand. Nu är det ynka 8 dagar kvar tills jag och sambon packar väskorna och styr våg kos mot kallare breddgrader. Eller egentligen inte kallare då London levererat oktober "värme" den senaste tiden. Men nu, peppar peppar, börjar det bli finare. Bara hålla tummarna för att den sista veckan inte behöver spenderas som dom senaste månaderna. I regn det vill säga. Månaden som passerat har spenderats med ändlösa timmar på jobbet samt en hel del parkhäng. Inte mig emot. Vet inte om det framgått men parkhäng har blivit lite av en favoritsyssla. Trotts gräsallergi ironiskt nog. Förbjuden frukt syndrom ni vet. Har även konsumerat en hel del av livets dryck också. 

I helgen var vi ute på stan och slog på stort för att fira våra 20 åringar! Först blev det middag på Jamie's italian i covent garden innan vi drog oss till bröderna Olssons för ett par bärka. Efter det drog vi till cargo i shoreditch. Lite liknande sommar i Stockholm (<3) inte för att någon av oss hyser speciell förkärlek till sådana ställen liksom... Fick en hel del av det goda så att säga. Så när Elvira och supperfulla fyllo Sanna ska ta sig till nattbuss nummer ett behöver dom för att komma dig korsa en gata. Herregud, tänker ni nu. Hur klarar man av nått sånt omöjligt? Jo ni, det var inte helt utan krigsskador. För när Superfulla fyllo Sanna nästan tagit sig över och klarat det omöjliga tar hon ut vinsten i förskott. Alldeles för säker på sitt åstadkommande, så snubblar hon pladask precis innan målsnöret. När hon hade målet inom räckhåll. Så ja. Lång historia kort. Jag skulle gå över en gata, typ den mest befolkade gatan i hela jävla London (okej nej). Men helt plötsligt så la sig en trottoarkant framför mina fötter och fällde mig. Resultatet av denna ekvation. Förudmjukelse. Helt klart. Sår, blåmärken och trasiga jeans, check. Det roliga är, för det fösta att jag ramlade men för det andra att de inte ens inföll (haha, föll) sig för mig att ta emot mig med händerna? Jag menar set är ju mycket smidigare att låta tyngdkraften göra sitt utan att kämpa emot, eller visa minsta försök till motstånd? Så man kan säga att jag tog emot mig med hakan. Aa, en faceplant helt enkelt. Har för fan inte ramlat och skrapat upp knäjäveln sen jag var tio? Nu är jag praktiskt taget tjugo? Känner mig minst sagt mogen för min ålder. Aja nog om detta missöde. 

Imorgon, eller ja, idag nu då, är min absolut sista arbetsdag i england någonsin och det känns helt jävla underbart. Jag ska sansa i loungen imorgon, spotta i varenda drink jag serverar, kissa i alla mötesrum och sedan avsluta med att bajsa i våra hamburgare. GULD. Sen ska jag bränna min general maneger i vårt vidriga dj-bås samtidigt som jag lirar lite äcklig loungemusik, till detta har jag hyrt in lite burlesque dansare som bakgrunds-strippar. Så avslutar jag hela showen med att spränga av bomberna jag strategiskt placerat i deras små tutt-tofsar. Jajjemän, detta mina vänner är min plan. Nej nu måste jag och min psykotiska hjärna då oss lite sömn. Hörs. Puss! 

















Juste Emelie var här också. 

6 månader

Nej, fy skäms på mig så dålig jag är på att blogga. Sedan sist har jag som alltid jobbat. Har även hunnit med några utgångar också vilket har förgyllt tillvaron lite. Jag och mina kompanjoner har även parkhängt trotts mindre fint väder. Till vår stora lycka upptäckte vi ett pingisbord beläget i parken. Det hela började som en kul grej (från min sida, jag och tre vinnarskallar) men eskalerade ganska fort i en "intensiv" match av rundpingis. Sjukt kul iaf! Efter det satte vi oss och tog en kaffe i kylan innan jag och sambon åkte vilse på väg till Elviras före detta arbetskollega för lite fäst där våra Sverige bäjbs sedan anslöt. 

Igår drog och Elvis till brick lane och strosade och käkade världens godaste fish and chips. Sen tog vi några cider på det svenska cafét fika. Efter det drog vi till Oxford circus och tog några bärka innan vi åkte hemåt igen. Vi bokade även våra hembiljetter igår (!!!) så den 18e juni kl 17.00 går planet. Längtar så jag dör. Det dröjer nog ett par år eller tio innan jag åker tillbaka till landet med konstant skyfall och orkanvindar. Det är på riktigt så jag skulle definiera vädret vi har haft den senaste veckan. Hemskt. Känns mer som oktober än maj. Menmen. Denna vecka jobbar jag endast mellanpass vilket också innebär att jag kommer jobba cirka 12 timmar om dygnet fram till fredag. Tjopanlo! Menmen. Snart är det över. Prisa Gud. Nej nu ska jag sova så jag kommer upp imorgon. Massa pussar! 









Som färgats utav livets sorger

Tjabatjenahalla. Ligger för ovanlighetensskull som en nerbäddad makrill i min sten. Bredvid mig har jag självklart min följeslagare i livet, elvirutt. Ikväll jobbar jag från fem till Gud vet när. Ikväll är det ju burluesque tema. Detta tema är ett öde värre än döden. Förra gången blev det sånt jävla kaos. Så jag kan inte göra annat än att se fram emot kvällen. Skjut mig i chockladgaraget med ett hagelgevär. Tack på förhand. 

Annat som hänt sedan sist är ju min Sverige resa. Det var hur underbart som helst. Fick mysa med mina guldvänner och med min fina familj. Kunde inte ha blivit bättre. Sen väl tillbaka på plats i te-landet har jag jobbat halvt ihjäl mig och självklart umgåtts med grabbarna grus. Vi firade lite Valborg i onsdags vilket var trevligt! Och denna hel blir det lite långhelg för min del då det är helgdag (fråga mig inte varför) på måndag så då har vi stängt. GULD. Nej nu ska jag hjälpa sambon välja vår mat. Justeat.co.uk kommer bli min ekonomiska undergång (så som allt annat). Toodels. Juste glömde helt bort att berätta att jag och sambon flyttar hem till världens underbaraste Sverige runt midsommar! Längtar! 







I do it for the love

Tjäna jättepenis! Sitter och parkhänger för mig själv mellan jobbpassen. Strålande sol, klarblå himmel och värme. Livet är rätt värt ibland. Så sjukt underbart! Kommer dock vara illröd i fejan när jag ska gå in igen. Men set är smällar man får ta. Ska suga in varenda droppe av D-vitamin nu när jag kan. Är sjukt lugnt denna vecka på jobbet, inte mig emot, men det blir rätt långdraget. Har tar fram till fem så ska spendera denna sista timma i solen. Guld. 

Just nu har vi finbesök från Sverige, nämligen Linna! Sjukt trevligt att ha henne här! Hängde med henne i solen på stan igår innan jag var tvungen att som vanligt åka till jobbet. Så hemskt att stå i en källare och veta att Elvira och Linna är och strosar på stan. Menmen. Smällar man får ta ibland va. Vuxenlivet <3. 

Nu är set två ynka dagar kvar tills jag åker till Sverige! Kan inte förstå det. Ska bli så jävla underbart! Få träffa mina gosisar igen och kramas! På fredag ska vi ha tacomiddag hos mig innan vi ska ut till Hellströms och träffa ännu lite fler vänner. Åh. Precis som på gamla goda tiden. Längtar så jag dör. Sen blir det två påskluncher med familjen och ännu mer kompishäng! På lördag ska jag träffa mina Hässelby-bäjbs. Gaaaah dör va underbart det ska bli! Stannar i Sverige till måndag sen åker jag tillbaka till min bästa sambo (och jobbet <3). Ikväll ska jag hänga med Elsa och co får se vad vi hittar på! Nej nu ska jag fortsätta njuta av solen och tänkbara minuterna tills jag åker! 

Bjuder på en riktig amatörbild. Men den får duga. Min utsikt just nu. Dör för solen. 

5 månader senare

Tjenare. Imorgon har jag varit här i exakt fem månader. Känns som jag varit här i två sekunder men också som att jag varit här en evighet. Svårt att förklara. 

Förra veckan var ju mina päron här. Var jättemysigt, fick gosa med syrran varje natt och familjemysa hela dagarna. Efter den lilla semestern var det som vanligt dags för jobb. Fick äran att mjukstarta med ett härligt 12-timmarspass där på torsdagen (Englands arbetsvillkor <3). Den helgen gjorde jag inte så mycket vad jag minns. Hängde med grabbarna grus och tjillade typ. Denna vecka har jag jobbat. Typ det roliga som har hunnits med. Men idag är det bara två veckor kvar tills jag åker hem och hälsar på! Ska bli så jävla underbart. Längtar ihjäl mig. Nej nu ska jag typ göra nått av värde innan jag börjar jobbet vid fyra. Ikväll har vi burlesk-tema/20-tal. Blir nog lite roligt hoppas jag. Igår (på tal om jobb) hade jag förövrigt min första trerättersservering. Det gick hyfsat smärtfritt. Fördelen var att allt det som blev över fick vi i personalen äta. Så. Jävla. Gott. Så det se typ det jag gjorde tillsammans med världens underbaraste Jordi. Han är så himla kul, skrattar så jag gråter åt typ allt han säger. Stackarn måste tycka jag är asjobbig. Jaja. Nu ska jag typ fixa mig eller nått för att döda tid. Puss och kram på er! 





I do it for the love

Jag kommer gå under snart. Jag ska gå hemifrån om fyra timmar och dataJÄVELN vägrar samarbeta. Vad i hela helvete ska jag göra i fyra timmar?! Kolla instagram? I fyra långa timmar. Aldrig. Åh jag börjar gråta. Fittdator. 

Ajaaaaaa... Förutom att min dator tar upp all min lediga tid så har denna vecka gått oväntat fort måste jag säga. Idag jobbar jag stängning och sen är jag ledig från till onsdag. Guldvärt. För på söndag kommer hela familjen hit till London och hälsar på! Ska bli så himla underbart! Har inte träffat dom på typ tre månader. Har aldrig varit ifrån dom så här länge förut. Så himla lycklig över att få se dom snart. Dom stannar till onsdag så vi ska väl turista runt lite. Önskar jag kunde "visa" dom London meeeen i och med att det enda jag sett sen jag kom hit är jobbet och vårt rum så kan vi väl beta av "mitt" London på typ en fjärdedels dag. I will take their breathe away. Helt klart. Och imorgon ska jag och frugan till Ikea. Får se ifall fler från ligan ansluter beroende på hur dom jobbar. 

Annat skoj jag har att se fram emot är att jag åker hem en snabbis över påskhelgen! Ska bli skitkul! Det jag längtar mest till är som alltid maten. Asså lagad mat... Frukost.. Svenskt bryggkaffe. Dör. Sen längtar jag självfallet efter mina vänner! Är dock bara i Sverige i knappt fyra dagar så jag vet inte hur jag ska lyckas med allt jag vill hinna med. Men det ordnar sig nog! Grymt skönt att få komma hem ett tag iaf. London livet ain't all that va. Även om man absolut får den känslan när man läser om hur mycket jag älskar livet här borta. Inte. Dra mig baklänges och släpa mig bakom en bil på motorvägen. Jag tror minsann datorn fått liv i sig. Vågar inte säga för mycket för då tokdör den väl på stört. Nej nu ska jag tjilla lite innan jobbet. Så får vi se om jag slänger in nått tecken på liv nu i helgen. Annars lär jag väl skriva om hur självmordsbenägen jag är när mina föräldrar åker hem. Usch. Aja. Tjosantrosan. 



The sun is shining

Tja. Spenderar som vanlig kvällen åt att försöka få liv i min dataJÄVEL. Jag tror påriktigt att Gud satte denna på jorden för att förpesta min tillvaro. Jag kan inte ens kalla denna "dator" för teknik. I så fall är detta en SKAM för teknikens så kallade framgång. Mord. Det är inte mycket som får upp min puls så mycket som denna skrothög (ett av dom finare orden jag använt när jag refererar till min "dator"). Aja detta verkar fortgå utan någon som helst framgång. Det enda jag kommer få ut av denna kväll är ett blödande magsår. 

Idag har jag haft en svinbra dag! Började med ett mindre kul morgon då tvätten vägrade bli klar. Har dock mig själv att skylla då jag missuppfattat vilken inställning som är 30 minuters snabbtvätt. Det tog istället en timme innan tvättjäveln var klar. Efter det åkte jag och sambon in till stan och satte oss i en park med lite fika. Årets första parkhäng, i sommarvärme! Påriktigt så tror jag nu mer än någonsin på den globala uppvärmningen, snart förflyttar sig väl tropiska djur hit. Okej nej, men ärligt så har vädret denna vecka varit helt underbart. Älskar't. Elvira var dock tvungen att jobba idag så jag satt kvar ett tag i parken innan frugan anslöt och vi mötte upp Elsa, klawwe och Signe. Vi (dom) åt brunch på ett ställe i närheten av Tottenham. Elsa blev kär, därefter tog vi oss vidare till covent garden och hängde där innan vi gick skilda vägar för att åka hem. Lyckades skrapa ihop några mynt för att köpa cigg. Överväger att börja sälja mig för att jag är så pinsamt fattig jämt (dessutom sjukt bra på att hålla i pengar när jag väl har dom). Nu värkar det vara liv i datorn hör och häpna. Nu blire mat, ska nog koka pasta eller nått så jag inte svälter ihjäl (det kommer ju hända). Imorgon blir det jobb igen. V-ä-g-r-a-r. Absolut vägrar. Jaja, nu, film. Tja. 



Wake me up

Hej vänner. Just nu befinner jag mig i min sten och suger in min ledighet i varenda por. Dör av bakfylla också, mindre skönt. Om någon v mina bekanta/vänner sett mig igår på nattbussen hade jag behövt byta land. Satt med mobilen tryckt centimeter långt in i örat för att jag glömt mina hörlurar så mobilen smällde i rutan varje hån bussen rörde sig (och när den stod stilla). Jag höll dessutom på att knoppa in ett flertal gånger samtidigt som jag försökte mig på konsten att lyssna på musik. Blir nästan tårögd av att tänka på hur mogen jag blivit här. Snacka om att ta vuxenlivet på allvar. Bevismaterial nr 1: Har haft samma lakan i tre månader och fortfarande inte lyckats ta mig i kragen och tvätta mina tidigare lakan. Bevismaterial nr 2: borde gå och handla men är för bakfull för att ens vicka på tårna. Sen finna det massa andra saker jg kan berätta med jag är för trött i fingrarna. 

Denna vecka hade vi fin besök av självaste Fröken Söderqvist. Hann typ träffa henne i sammanlagt två timmar då jag var tvungen att jobba varenda jävla dag hon var här. Typiskt. Men det hanns med en hel del trotts detta! En utgång, häng i camden (min nya favvo del i London även fast det enda jag gjorde var att sitta på en bänk framför ett crêpe -stånd och stirra mig bild på stackaren som jobbade där. Sen har vi även njutit av solen och värmen på en uteservering i covent garden. Så en riktigt härlig vecka har jag haft trotts jobb som förpestat min existens. Och igår åkte jag och sambon till Tower Hill och kikade på Tower of London och Tower bridge. Riktiga turister! Sen satte vi oss i eftermiddagssolen och tog en bärka innan vi åkte hem och fixade lite innan vi drog ut! 

Nu är det en vecka kvar tills familjen kommer hit och hälsar på! Längtar så jag blir ännu blekare än vad jag är. Ska bli så underbart att få träffa och krama dom igen. Nu ska jag kolla lite film innan jag går och handlar (vägrar). Sen vänta på att Elvira kommer hem. Hörs och störs! 









Elvira blåtira





Feminist javisst

Hej och hallå från England. Jag kan typ inte kalla detta för vattenland längre då vädret motbevisat mig och välsingnat oss med strålande sol och sommarvärme. Helt sjukt underbart. Tänk vad lite D-vitamin kan göra. 

Jaja. Vad har då hänt sen jag senast skrev? Jo jag har tydligen fått mig en alldeles egen livvakt. Denna livvakt är nämligen Elvira, civilcouragets egen vardagshjälte. Just när jag inte tror att denna människa har fler äss i sin ärm så överraskar hon mig än en gång. Jag ska nu försöka mig på att berätta om hennes handling i text. Det hela började igår när jag, fellbaj och klawwe tog en middag på Elsas jobb. Väl där bestämde vi oss för en utgång. Felicia kunde dock inte följa med då hon skulle jobba tidigt idag... Vi möter upp Elvira och rör oss in mot staden där vi sedan vandrar mot vårt, tyvärr, andra hem. Efter vårt besök på klubben (ignorera hur löjligt det där lät) så börjar jag och Elvira att vandra mot bussen. Då känner jag en främlings händer på min kropp och backar undan och vet honom att lägga av. Hans spontana reaktion till detta är att han har getts rätten att stå och skrika hora (och massa andra vackra namn för kvinnor man ogillar). Väl på detta Elvira blir helt tokig och går raskt tillbaka till denna "man" och frågar honom vad som gett honom rätten att säga så. Han finner inget motargument utan fortsätter i samma anda. Elvira blir helt utom sig och slänger en loska i hans äckliga ansikte. Det detta skämt till existens då gör är att slå henne så hon flyger in i väggen bakom för att sedan lägga benen på ryggen och fly fältet. Tror aldrig jag har sett något liknande. Helt jävla sinnessjukt. Ironiskt nog skedde detta på kvinnodagen, så denna incident kan ju sammanfatta med att jävlar vad långt vissa människor har kommit. Jävla idioter det finns. Fittor. 

Elvira lever och mår bra. Ett fett blåmärke och en svullen kind. Vi polisanmälde idag så imorgon kommer dom hit och tar vittnesmål typ. Idag ska vi som alltid isolera oss med chips & cola. Ja, dieten går utmärkt, tackar som frågar. Nu ska jag ligga och beundra my knight in shining armor. Ses bäjbs. 

Fyra månader senare

Tjakalaka. Ligger i vanlig ordning nerbäddad i stenen. Jobbar stängning ikväll tjiho. Rätt värt med sovmorgon dock, rätt ovärt med nattbuss. Men that is the life va. Jobbet för tillfället går åt pipsvängen då allt jag rör vid förstörs och allt jag gör blir fel. Men annars rullar det väl på här borta. 

Igår blev det en liten utgång till först shoreditch där det inte fanns en levande själ ute. Då bestämde vi oss för att ta en cabbe till vårt andra hem zoo bar. Ska fan bara gå dit bär jag ska ut. Har alltid så jävla roligt när jag är där. Vissa gånger för kul men det kan inte hjälpas. Blev iaf en lyckad utgång måste jag nog säga. Mindre lyckat att jobba idag. Dör hellre. Aja två dagar kvar sen lite ledighet. Nu är det förövrigt 17 dagar kvar tills jag får gosa med familjen. Nu ska väl jag försöka sminka bort bakfyllan och förhoppningsvis hinna med en bb innan jag drar. Har fan varit förstoppad i två dygn nu och ikväll måste jag ha på mig min fitthorklänning som sitter tajtare än skinnet på en korv. Aa det är min daily rota. Tjenis. 




Du håller ihop mig



Jag visste inte att det var möjligt att sakna någon så mycket som jag saknar dig just nu. Det gör ont i hela kroppen. Snart arton dagar kvar tills jag får pussa och krama på dig. Älskade du. 

Om

Min profilbild

RSS 2.0