sunar

Efter inte ens en vecka gav jag upp. Jag och facebook gör ett till försök. Håll tummarna för att vi lyckas denna gång, vi älskar varandra så mycket. Bortsett från vår djupa kärlek så har jag även kollat skräckis med töserna. Jag blir tvungen att citera Lina. "Den är inte så läskig, jag tänkte liksom inte på den efteråt." Ja... Kan ju börja med att tala om att jag låg under en filt genom halva filmen. Min puls var så hög att jag trodde jag skulle få en hjärtattack. Lina säger även att det är klart hon talar om innan man hoppar till, herregud liksom. Ja... Då kan jag ju tala om att jag flög typ 40 meter upp i luften ett ex antal gånger. Bortsett från det så var filmen stört bra och jag lyckades somna efter. "I survived a horror movie" min nästkommande bok, ute i butik 29/5. 

I alla fall somnade jag bredvid min extremt uppskrämda sambo. Jag påstår inte att jag var cool lung, kände mig kanske inte som the badest ass in town just då liksom. Men det värsta hade lagt sig vid den tidpunkten i alla fall. Sen vaknade jag när Elvis dragit sig iväg mot jobbet. Stressad som hon var glömmde hon att stänga dörren till sovrummet. Jag sover alltid med stängd dörr, annars känns det som någon ska titta in på mig och typ döda mig. Så jag fick inte alls panik när jag vaknar till och dörren står öppen. Något annat jag är sjukt bra på är att skrämma upp mig själv, ifall nångon inte förstod det. Anyway, jag åkte hem vid elva och nu har jag skrivit lite på min svenska essä som jag fick ig på. Så. Jävla. Kul. Stört. Snart ska jag åka till Vällingby och träffa Denajs, zupernäz. Sen blir det hem och äta middag med la famillia och sen inväg till Karolina, även känd som "Flickan med marginal". Extremt bra på att hålla tider. NU, plugga. Walla!