When the days are cold

Shalom vänner. Gissa vart jag befinner mig i skrivande stund? Japp, är som vanligt på gymmet och köttar sönder!!!! Nej, precis, i min sten. Har inte skrivit på nästan två veckor och det ber jag så hemskt mycket om ursäkt för. Nej, livet har inte kommit i vägen. Har inte så mycket till liv för tillfället. Menmen. Den senaste tiden har jag jobbat och umgåtts en del med mina vänner som förövrigt har hittat boende! Så jävla grymt! Så nu blir dom också kvar här med mig och porris. Förra veckan blev det en del utgångar och det får jag betala priset för denna vecka. Har nog aldrig varit så här utfattig någonsin. Fick betala min lilla matkasse med tjugo/tio pence:are. Låtsades inte om min uppenbara brist på kapital utan anspelade mer på det faktum att jag ville göra av med mina småmynt. Fan kassörskan behöver väl inte veta hur illa ställt min ekonomiska situation är. Aja... Så värt det, hade riktigt roligt förra veckan iaf! Och det kostar ju att ligga på topp som vi alla vet. Iaf jag, kan ju inte annat än att leva livet som Herren på täppan. Sååå... Slut på skryt om pengar osv. Jag och porris tog även en efterlängtad tripp förbi den svenska butiken vid Baker Street. Det var så otroligt härligt! Allt där inne var liksom saker man längtar efter hemifrån (Marabou, lakrits samt lantchips). Sjukt mysigt! Annan sak av importans är att det idag är ynka 17 dagar tills min älskade Mattias flyttar in med mig och porrlina! Längtar så mycket att mina fötter nästan slutar lukta fotsvett (om det nu ens är fysiskt möjligt vilket jag tvivlar starkt på). Och i helgen får vi finbesök av Niki! Ska bli riktigt roligt! Sen på söndag är det personalfest på jobbet vilket nog kommer bli väldigt roligt hoppas jag! Men det är väl det hela. Har inte så mycket annat att dela med mig av. Nu ska jag och porris ta upp vårt greys maraton. Börjar fem imorgon så det sitter riktigt bra med en sovmorgon, mindre kul med nattbuss hem dock... Menmen i will survive. 

En annan notering jag gjort sen jag flyttade hit är att det regnar fan mer än jag föreställt mig. Oruttigt drag av mig att endast ta med en tröja med luva på. Och eftersom jag är genetiskt gynnad med ett blobbhead så täcker denna luva knappt min nacke. Livet. Men till poängen. Nu har jag i typ tre veckor och konstaterat att det aldrig slutar regna (vilket är sanningen) sen när jag kikar ut genom fönster idag innan jag ska iväg till jobbet ser jag till min stora förvåning att solen skiner?! Herrejesus tänker jag då och slänger på mig bikinin (nej.) men jag drar slutsatsen att jag inte behöver skyla mig själv. Dumt gjort. När jag då gladeligen tar första steget utanför dörren och solen träffar mig med sina strålar känner jag plötsligt hur mitt ansikte börjar rinna ner i min tröja. Jajjemän. Det regnade. Igen. Påriktigt känner jag då. Hur i hela jävla friden kan det fortfarande regna trotts att det inte finns ett endaste litet fismoln på himlen?! Gud ler mot mig. Går ständigt i hans ljus. Nej nu ska bitterbritta (bitter brottarbritta) hämta lite vatten och börja kolla på greys. Puss&kram. 









Och ja. Jag var tvungen att fota allt jag ville äta. Döm i tystnad tack. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0